Utredare Karolina Skog om Sveriges bostadsmarknad: »Staten ska vara mer aktiv«

För första gången på 80 år ska svensk bostadspolitik utredas i grunden. Tidigare politikern Karolina Skog ska hitta lösningar för att minska hemlösheten.
Text Sandra Pandevski Foto Pressbild

Hennes politiska karriär började  under studenttiden, sedan dess har hon varit aktiv inom bland annat bostadsfrågor. Nu med nytt regeringsuppdrag.

I dag är du regeringens särskilda utredare för »En socialt hållbar bostadsförsörjning«. Vad innebär det?
– Jag får 1,5 år på mig att utreda och ta ett helhetsgrepp på den sociala bostadspolitiken. Senast detta gjordes var på 1940-talet.

Vad ska du utreda?
– Det är en växande grupp som inte har en bostad som passar deras livssituation. Allt från att inte ha en bostad alls, till att bo ofrivilligt i andra hand. Men även trångboddheten, att man önskar eller hade behövt ett annat boende, ska ses över. Huvudgruppen är de strukturellt hemlösa. De har ett ordnat liv och har förutsättningarna för att ha en bostad, men inte i dagens Sverige. Det är ett fallerande som ligger utanför personen.

Vad har du för mål?
– Det första är att jag ska eftersträva en öppen och inbjudande diskussion. Det är jättemånga som vill vara med och diskutera. Det har hänt mycket i Sverige sedan den senaste utredningen. Framför allt att staten backat undan ansvar som aktör på bostadsmarknaden och lämnat över till marknaden och kommunerna. Det andra är att det finns väldigt låsta positioner i bostadspolitiken. Jag har som ambition att leta efter medelvägar och nya lösningar.

Vilka då?
– Framförallt är det »social housing« som inte sägs förekomma i Sverige. Jag vill ändå hävda att vi redan har »social housing«. Om man ser det som att det offentliga subventionerar bostäder till människor som inte klarar av att betala själva så gör vi det i dag. Social housing har förknippats med att man bygger specifika hus för vissa grupper, men ur en internationell standard skulle många se allmännyttan i Sverige som en form av social housing. Jag vill ta bort skygglappar och prata om begreppet. Ta ner trösklar till förstahandskontrakt såväl som till köp av bostad.

Hur ser du på en nationell bostadsstrategi?
– Staten har backat och backat. Det går inte mer. Jag tror definitivt att jag kommer att överväga att staten ska vara mer aktiv, och titta på hur och var den skulle kunna göra mer nytta.

Du vill skapa utrymme för en mer »icke spekulativ« bostadsmarknad. Vad innebär det?
– Det är ett ganska brett begrepp, en bostadsmarknad som inte bedrivs av lönsamhet. Det finns redan i dag. Dels har vi gemensamt ägda bostäder i kollektivhus. Dels finns det stiftelser vars syfte är att ge bostad till människor som inte tar sig över tröskeln själv. Även bostadsrörelser som riksbyggen och HSB har en sån grundtanke, att vara icke-spekulativt. Och om man tittar på våra nordiska grannländer så är den här andelen av bostadsmarknaden betydligt större där än vad den är i Sverige.

Finland har en nationell stiftelse för att ordna bostad till strukturellt och socialt hemlösa. Hur ser du på det?
– Det känns givet att titta på det. Jag tror på en mångfald, ett stort program kommer inte ensidigt att lösa bostadsfrågan. Människor är olika och vill bo olika. Det finns ju ett antal trender vi får förhålla oss till. Arbetsmarknaden till exempel. Det är många som har tillfälliga jobb, eller flera jobb. Hur funkar det för dem att få ett förstahandskontrakt eller lån? Vi kan även notera att ett ökat internationellt riskkapital finns på den svenska bostadsmarknaden.

Hur kommer corona att påverka bostadsmarknaden?
– I en lågkonjuktur är det jättestor risk att vräkningar och hemlöshet ökar. Och att man inte kommer in på bostadsmarknaden för att man inte får sitt första jobb.

Trångboddheten har bidragit till överdödlighet under corona. Hur tänker du kring det?
– Pandemin har blottat brister i svenska välfärdsstaten. En av dem är trångboddhetens effekter. Man får vara försiktig med att dra slutsatser för tidigt men bostad är grunden för hälsan. Vi är inte det välfärdsland vi vill att Sverige ska vara.

Vilket är ditt sämsta boende?
– Mitt första är både mitt sämsta och bästa boende. Det var en studio på 16 kvadratmeter som jag delade med en kompis. Det fanns inget kök, bara ett pentry i hallen. Lägenheten låg i de gamla delarna i Paris och jag var 19 år. I dag hade jag inte velat bo så, men jag hade ett fantastiskt år i den lägenheten.

Karolina Skog
Aktuell: Som utredare för »En socialt hållbar bostadsförsörjning«.
Bakgrund: magisterexamen i humanekologi, Kommunalråd i Malmö (MP), miljöminister (maj-16 till jan-19).
Bor: Stockholm.
Uppvuxen: Åhus.
Ålder: 44.
Familj: Partner och ett barn.