När bostadsbolagen får bestämma

Lika behandling? Samma chans till kontrakt som din nästa? Inte när du söker lägenhet hos de kommunala bostadsbolagen. Då styr subjektiva bedömningar och godtycke.
Stadsrevisionen i Göteborg kritiserar i en nyligen utkommen rapport alla kommunala bostadsbolag i Göteborg, förutom Familjebostäder, för att välja ut hyresgäster på ett godtyckligt och subjektivt sätt. Kvartersvärdar kan ha synpunkter på vilken profil den sökande bör ha utifrån ›sammansättningen i hyreshuset‹, synpunkter som uthyrarna försöker ta hänsyn till. Vad detta betyder finns inte definierat i något av bolagens styrdokument.
I Gårdstensbostäders uthyrningspolicy står det även att de sökande ska beredas företräde som genom sin yrkeserfarenhet eller av annat skäl bedöms kunna bidra till utvecklingen i området.
Lena Johansson är enhetschef och jurist på allmännyttans rikstäckande organisation Sabo. Hon menar att bostadsbolagen måste vara noga med att deras uthyrningspolicys inte riskerar att tränga undan någon grupp.
»Det är viktigt vilka regler och kriterier som gäller, det ska vara transparant och tydligt. Det ska inte finnas utrymme för något godtycke.«
Personligen tycker hon att man skulle kunna bedöma försörjningsstöd som en lika säker inkomst som en lön. Ändå kräver bostadsbolagen ofta att socialtjänsten ska gå in som hyresvärd och hyra ut i andra hand. Eller väljer bort dessa hushåll helt på grund av att man vill ha en viss mix av hyresgäster.
»I områden med tung dominans av människor med försörjningsstöd så har man av välvilja valt bort den gruppen. Men det är en farlig väg att gå, det är inte bostadsföretagen som ska tala om för folk var de ska bo, var de passar in. De vet inte bäst.«
I boken Lika inför värden – en bok om diskrimineringsfrågor i bostadsföretag, som Sabo har tagit fram skriver man: »Den som söker bostad måste betraktas som kompetent att bedöma var han eller hon vill bo, var han eller hon kan trivas.«
Det finns en anledning att man skriver så här. Under många år har det funnits en klåfingrighet från bostadsbolagens sida. Det har talats om att skapa bra blandning av individer och hushåll i olika områden och till och med i enskilda trappuppgångar.
Ofta vill man till exempel få in fler svenskar i ett område.
Men hur goda intentionerna än är med detta så är det helt enkelt inte tillåtet, det strider mot diskrimineringslagstiftningen. I Sabo:s skrift påpekar man också att det aktiva utvecklingsarbete som bedrivs i olika bostadsområden tillsammans med engagerade boende ofta kan leda till att hyresgästerna uttrycker önskemål om vilka som ska ges möjlighet att flytta in till området. Man kanske önskar sig fler svenska barnfamiljer till exempel för att barnen i området ska kunna utveckla sin svenska. Hur legitim den önskan än må vara så får de önskemålen inte leda till att man diskriminerar på grund av etnicitet.
Stadsrevisionen i Göteborg efterlyser tydligare regler och riktlinjer för uthyrning och vill att koncernens bostadsbolag ska ha en gemensam uthyrningspolicy. Risken de ser är att man styr in olika människor i olika bostadsområden. Ulrica Berg, revisor på stadsrevisionen, menar att det här är en fråga för hela staden. Vad får det för effekter när man vill höja statusen i ett område?
En lösning som är mer politiskt korrekt än att styra var enskilda ska bo, är att bygga en mer blandad bebyggelse, till exempel genom att bygga villor i områden med hyresrätter och vice versa. Då sköter sig blandningen av människor av sig självt. Problemet är det i allmänhet har varit mycket svårare att få bygga hyresrätter i villaområden än tvärtom. Ansträngningarna för att minska segregationen har därför framförallt gjorts i miljonprogramsområden. Till exempel i Gårdsten där man förutom att säga nej till socialbidragstagare även har byggt bostadsrätter och småhus för att få dit fler resursstarka hyresgäster.