Magnus Hedman

Fotbollsproffs, playboy, knarkare och entreprenör. Magnus Hedman har många strängar på sin lyra. Och spänner dem alltid till max.

För Faktum avslöjar han för första gången de lögner han drog för polisen.

Det är den 7 oktober år 2000. VM-kvalmatch på ett fullsatt Nya Ullevi i Göteborg. Sverige möter Turkiet och det vibrerar i luften på fotbollsarenan.

Det svenska landslaget har gått på trevande offensiv i hela första halvlek. Lagerbäck sitter på bänken och gnisslar tänder. Magnus Hedman står på helspänn i mål. Trots att motståndarlaget är fyra spelare kort får det svenska landslaget inte till det.

Så till slut: Henke Larsson nickar till bollen. Den smiter in under den turkiske målvakten. De blågula supportrarna skriker av lycka, men matchen är inte över. Med drygt en minut kvar av tilläggstiden ljuder straffsignalen. Alla håller andan. De blågula befinner sig mitt i en mardröm. Turkiets Tayfur Havutçu ska lägga straffen. En fullsatt arena spänner blickarna mot Magnus Hedman. När straffen skjuts på stopptid hamnar den bakom Hedman – med bara 20 sekunder kvar till avblåsning.

– Det är klart att jag blev förbannad, säger Magnus Hedman. Jag blev lack, man vill ju inte göra misstag.

Nästan 14 år senare är vi tillbaka på brottsplatsen. Den anrika arenan Ullevi, där Hedman släppte in straffen mot Turkiet. Han tittar ut från läktaren och minns nederlaget som det vore i går.

– Men jag gillar att ta revansch. När jag inte var tillräckligt bra jobbade jag ännu hårdare. I fotbollen kan man alltid börja om, se fram emot nästa hörna eller nästa match, säger Hedman.

Efter förlusten mot Turkiet gjorde han som han så ofta gjort både privat och yrkesmässigt genom livet. Satsade 100 procent. Från VM-kvalmatchen mot Turkiet höll han nollan i hela åtta landskamper – totalt 833 minuter.

Knark för 200 000
På planen framför oss tränar Häcken BK, tränaren får syn på Magnus.

– Vad kul att se dig Magnus, säger han och kastar en boll mot oss. Magnus plockar den lika säkert som han gjorde under sin aktiva tid och ler belåtet tillbaka.

– Och välkommen tillbaka, säger tränaren. Bra jobbat.

Tränaren syftar kanske också på missbruket som Magnus tagit sig ur. Åren 2007 till 2011 var de mörkaste i Hedmans liv.

– Fyra års helvete. Fast de kändes som 400 år, säger han.

Magnus beskriver sig som en “doer” som gör allt till max. Inklusive skandalerna. Efter att han lagt fotbollen på hyllan kom livskrisen.

– Jag började söka människan Magnus Hedman. Frågandet blev till slut till ångest och oro. Vem är jag? Vad ska jag göra nu?

Magnus såg aldrig det nya jobbet som expertkommentator på TV4 som ett riktigt jobb, han satt ju bara och pratade om det han älskade allra mest.

– När jag blev erbjuden amfetamin första gången tänkte jag “okej, jag är inte fotbollsspelare längre, ingen officiell person – jag prövar”.

Han fastnade direkt och blev beroende, men trots att han skrivit om missbruket i sin bok har han inte förrän nu, när Faktum frågar, berättat om omfattningen. Det handlade om amfetamin för 300-400 kronor om dagen under nästan två års tid. Knark för 200 000 kronor, plus kokain emellanåt och en massa alkohol.

– Amfetaminet gav mig ett lugn i själen men också massor med energi. Jag var till slut tvungen att dricka alkohol för att kunna somna på nätterna. Jag vågade inte ta det på krogen, utan satt hemma själv och tog droger, säger Magnus.

Förstod du inte att droger är farligt? Du var ju ingen ungdom när du började missbruka.

– Jag tänkte “jag har ingen match i morgon, jag tillhör inget förbund, jag har levt så jävla strikt i hela mitt liv, så det är klart att jag kan testa” – och så var det kört. Jag som knappt hade ätit en Treo i hela mitt liv.