Kalle Lind: För ful för att komma in
En bekant berättade om ett Moskvabesök. Utanför ett inneplejs ringlade köerna. Dörrvakter som såg ut som att de var karvade i granit pekade med hela handen. När min bekant till slut kom fram till vakten granskade denne honom hastigt och fällde sedan sitt utlåtande: ”No. You’re too ugly”. Och sedan var det inte mer med det.
Min bekant fick lomma därifrån, i sällskap med övriga fulskallar.
Först då förstod min bekant innebörden av den skylt som hängde väl synlig jämte entrédörren: ”We apply face control”. Den skulle alltså läsas bokstavligt: vi kontrollerar varje ansikte och sorterar bort dem som inte uppfyller våra högt ställda estetiska ideal. Här kräver vi symmetriska anletsdrag och total renons på ögonpåsar.
Adonis – ja.
Quasimodo – nej.
Vi kom att diskutera denna min bekants erfarenhet. Somliga ansåg att det ändå fanns något friskt i danspalatsets rättframhet: här smusslas det inte, här förkläs inte det faktiska budskapet i förskönande omskrivningar av typen ”tyvärr, det är fullt”.
Andra av oss ansåg att principen var precis lika förljugen som alla andra hippa haks påstådda principer. Vi studerade min bekants anletsdrag och nej, han är kanske inte modellerad av gudinnehänder, men han är inte heller hjälpligt hopsydd av doktor Frankenstein. Ögonen sitter på ett behagligt avstånd från varandra, munnen är aptitligt krökt och hakan har en charmig grop, inte så djup att man kan glömma kvar saker i den utan bara precis så att man associerar till en liten skogstjärn.
Och medan han stod där i kön så noterade han ju hur den ena felande länken efter den andra, grovhuggna Påskö-statyer med väl synliga ansiktsärr, till och med kunde gå förbi övriga huttrande. Över deras axlar låg skräddarsydda rockar och vid deras sidor flockades silikonförstärkta väteperoxiderade nymfetter. Skulle dörrvakten vara helt ärlig hade han inte avvisat min bekant med hänvisning till fulhet.
Han skulle istället säga: ”Ledsen, men du är för fattig och den futtiga förmögenhet du trots allt sitter på har du tillskansat dig på ett för tok på hederligt sätt”.
Ärlighet är vår tids mest överskattade egenskap. Avläser man jargongen på sociala medier så förstår man att många tror sig kunna komma undan med vad som helst med hänvisning till att de står för det.
Är man bara uppriktig så får man inte bli ifrågasatt.
Vad dessa ärlighetsivrare lätt glömmer är att en ärlighet gärna döljer en annan.
När du säger :”Jag kanske är otrevlig men jag står i alla fall för det” säger du samtidigt: ”Jag är en idiot men har inte insett det själv”.
Kalle Lind gör samtalspodden Snedtänkt och, tillsammans med Susanna Dzamic, satirprogrammet Fredag i P4.