Eleverna flyr Waldorfskolor
Sveriges mest omhuldade friskolor är populär till och med bland de mest hårdföra friskolemotståndarna. Men Faktums granskning i #144 (finns ute på stan nu) visar att Waldorfskolorna präglas av slutenhet och att rektorer sopar allvarliga problem under mattan. Många föräldrar som sätter sina barn i Waldorfskolor ångrar sig. Hälften av föräldrarna tar sina barn ur Waldorfskolorna under de första sex åren.
TEXT: ANNA WALLENLIND NUVUNGA
– Jag tänkte att de sopar under mattan, döljer problem. När man säger att ”på den här skolan finns ingen mobbning” skuldbelägger man dem som blir utsatta. Deras upplevelse ogiltigförklaras. Det finns ingen möjlighet att komma tillrätta med problem om de låtsas som de inte existerar.
Det säger en mamma till en elev på en Waldorfskola i Faktums stora granskning av den antroposofiska skolrörelsen som hittills gått under radarn i den svenska friskoledebatten.
Många föräldrar som Faktum pratat med intygar hennes bild: Lärare och rektorer hävdar inför föräldrarna att mobbning, bråk och stökiga klasser – som ju i någon utsträckning förekommer på alla skolor – lyser med sin frånvaro just i Waldorfskolorna.
– Det var mycket hysch-hysch, allt tystades ner. Inget som händer på alla andra skolor händer på Waldorf. Inga bråk, ingen slår sig, ingenting, säger en pappa, som tagit ut sin dotter ur Martinaskolan i Göteborg.
Han är inte ensam bland Waldorfföräldrar om att ha ångrat skolvalet.
Waldorfskolans pedagogik och läroplan bygger på att eleverna ska gå hela skoltiden, helst även gymnasiet, med samma pedagogiska modell. Samma lärare följer eleven i upp till åtta år. Läs- och skrivinlärningen sker senare än i andra skolor, eftersom för tidig läsinlärning anses vara skadlig. Den sena inlärningen kan skapa problem om barnet byter till en annan skola i låg- eller mellanstadiet. Många föräldrar tar ändå sina barn ur Waldorfskolorna efter bara några år.
Stickprov vi gjort på tio Waldorfskolor i olika delar av landet samma skolår visar att 27 procent av eleverna byter skola redan under de första tre åren. Hälften av eleverna slutar efter hand under de första sex åren. Klasserna fylls till stor del på av nya elever vilket gör att den stora elevomsättningen inte syns om man bara tittar på antal elever i klasserna.
”Olika verkligheter”
Den skola som sticker ut mest i vår genomgång av klasslistor är Martinaskolan i Göteborg där över hälften av eleverna slutat de första tre åren och där bara ett fåtal elever stannade kvar på skolan i högstadiet i de tre klasser vi gått igenom. Rektorn på Martinaskolan, Kari Marstrander Bové, säger att det finns flera olika svar på frågan varför det ser ut så här.
– Många har misslyckats någon annanstans. Föräldrarna sätter hoppet till något nytt och ibland är vi sista hoppet. Olika verkligheter möter varandra och det stämmer inte alltid.
Eftersom vi har följt elever från ettan och framåt håller knappast förklaringen att det handlar om elever som har misslyckats någon annanstans. När vi påpekar det säger Kari Marstrander Bové att det ibland kan handla om en dominoeffekt.
– Slutar en, så slutar ofta flera. Helt plötsligt försvinner fem elever i ett nafs. Att många slutar kan också handla om klassammansättning och lärarbyten.
Mats Pertoft, riksdagsledamot för miljöpartiet, Waldorfförespråkare och före detta Waldorflärare, möter då och då missnöjda föräldrar till barn på Waldorfskolor. Är man missnöjd ska man byta, tycker han.
– En del tycker att barnen lär sig för lite de första åren, det är en långsammare pedagogik. Om man inte vet om det, då blir det problem. Det är föräldrarnas ansvar att informera sig, men det gör man inte.
Andra kan vara missnöjda med läraren, säger han. Inom Waldorf är det lite känsligare än i andra skolor eftersom klassläraren följer barnet i många år och är oerhört viktig, säger Pertoft.
”Ingen dundermedicin”
För flera av de engagerade inom Waldorfrörelsen som vi intervjuar verkar det stora tappet av elever i yngre åldrar komma som en överraskning, ingen samlad statistik förs. Det man däremot diskuterar är svårigheterna att rekrytera till Waldorfgymnasierna och att en del föräldrar till barn med särskilda behov blir besvikna.
– Waldorf är ingen dundermedicin, vi utför inga mirakel. Det är en alternativ pedagogik, säger Britta Drakenberg som är ordförande på Waldorffederationen.
Hon tror även att tappet av elever kan bero på att den ursprungliga, mer antroposofiska föräldrakåren har tunnats ut.
Passar Waldorf alla barn?
– Nej, det passar inte alla. I de högre klasserna ska man producera sitt eget material, vi använder inte så mycket läroböcker. Det kan vara tufft för vissa, men ger enorma fördelar i gymnasiet och högskolan. Sedan är det ju mycket fokus på det konstnärliga och det musikaliska och det passar ju inte alla.
När vi har intervjuat ett tiotal föräldrar som tagit sina barn ur Waldorfskolor och gått igenom de senaste fem årens anmälningar mot Waldorfskolor till Skolinspektionen, träder dock en mörkare bild fram än den som ges ovan. De intervjuade vittnar om missförhållanden, slutenhet, känslighet för kritik och om allvarliga problem som sopas under mattan. Det viftar Britta Drakenberg dock bort som gammal kritik.
Läs mer om de före detta Waldorfföräldrarnas berättelser i reportaget Bakom Waldorfdockans ansikte i Faktum #144. Säljs på gatorna i Götaland från och med den 26/8 och i ungefär en månad framåt.
Hur många hoppar av
i kommunala skolor?
TEXT: SARA JOHANSSON
I Waldorfskolorna hoppar varannan elev av inom sex år. Hur ser det ut på kommunala skolor?
Skolverket för ingen statisk över hur många elever som slutar på sin skola i förtid, men vi har ringt runt till ett antal kommunala skolor för att få ett jämförelsetal. Uppfattningen om detta bland rektorer är i allmänhet dålig. De svar vi ändå lyckats få är att uppskattningsvis 5-15 procent av barnen inte läser klart hela utbildningen hos dem. På Waldorfskolorna, som vi har undersökt, hade i snitt hälften av eleverna slutat innan de börjat sjunde klass. Skårsskolan i Göteborg ligger i samma upptagningsområde, Örgryte-Härlanda, som Rudolf Steiner-skolan.
– Tio, högst femton procent av eleverna lämnar skolan innan sexan, säger rektor Katarina Axell på kommunala Skårsskolan. Procentsatsen ser likadan ut under lång tid tillbaka i tiden. Oftast beror ett byte på flytt eller på att de söker sig till någon friskola.
På Södermalm i Stockholm är siffran ännu lägre.
– Jag skulle säga cirka fem procent. De flesta byter efter årskurs tre och börjar då skolor med speciell profil som Adolf Fredriks musikklasser, säger Margareta Scherman, rektor på Katarina Södra skola.
Andel elever som slutar i förtid på
tio Waldorfskolor runtom i landet:
Martinaskolan, Göteborg
Ettan till nian 2005 – 2013
10 av 19 elever har slutat innan de börjar fyran = 53 %
15 av 19 elever har slutat under de första sex åren = 79 %
16 av 19 elever har slutat innan de når nian = 84 %
Ettan till åttan 2006-2013
9 av 13 slutar innan de börjar fyran (4 slutade redan efter ettan, 4 till efter tvåan) = 69 %
12 av 13 har slutat under de första sex åren = 92 %
Ettan till sjuan 2007 – 2013
4 av 10 elever har slutat innan de börjar fyran (3 slutade redan efter ettan) 40 %
9 av 10 elever har slutat under de första sex åren = 90 %
Rudolf Steiner, Göteborg
Ettan till nian 2005- 2013
9 av 23 slutar innan de börjar fyran = 39 %
14 av 23 har slutat under de första sex åren = 60 %
Ingen mer slutar under högstadiet
Ettan till åttan 2006 -2007
3 av 20 slutar innan de börjar fyran = 15 %
7 av 20 har slutat under de första sex åren = 35 %
8 av 20 slutar innan de börjar åttan = 40 %
Ettan till sjuan 2007-2013
2 av 14 slutar innan de börjar fyran = 14 %
10 av 14 har slutat under de första sex åren (7 av dem efter 4:an) = 71 %
Uppsala Waldorfskola
Ettan till nian 2005-2013
4 av 10 har slutat innan de börjar fyran = 40 %
8 av 10 har slutat under de första sex åren = 80 %
Inga fler slutar under högstadiet
Ettan till åttan 2006-2013
2 av 10 har slutat innan fyran = 20 %
4 av 10 har slutat under de första sex åren = 40 %
Inga fler slutar under sjuan och åttan
Ettan till sjuan 2007 -2013
2 av 8 har slutat innan de börjar fyran = 25 %
3 av 8 har slutat under de första sex åren = 37 %
Ingen slutar i sjuan
Martinskolan, Stockholm:
Ettan till nian 2005 – 2013
4 av 15 elever har slutat innan de börjar fyran = 27 %
7 av 15 elever har slutat under de första sex åren = 46 %
Ingen slutar mellan åk 7 och 9
Ettan till åttan 2006 – 2013
6 av 26 elever har slutat innan de börjar fyran = 23 %
9 av 26 elever har slutat under de första sex åren = 35 %
10 av 26 elever har slutat innan de börjar åttan = 38 %
Ettan till sjuan 2007-2013
5 av 35 elever har slutat innan de börjar fyran = 14 %
9 av 35 elever har slutat under de första sex åren = 26 %
Kristofferskolan, Stockholm
Ettan till nian 2005 – 2013
6 av 40 slutar innan de börjar fyran = 15 %
9 av 40 har slutat under de första sex åren = 22,5 %
Ingen slutar mellan åk 7-9
Ellen Key, Stockholm
Ettan till nian 2005 – 2013
5 av 19 elever slutar innan de börjar fyran = 26 %
8 av 19 elever har slutat under de första sex åren = 42 %
11 av 19 elever slutar innan de börjar nian = 58 %
Örjanskolan, Järna – Södertälje
Ettan till nian 2005 -2013
7 av 22 elever har slutat innan de börjar fyran = 32 %
11 av 22 elever har slutat under de första sex åren = 50 %
13 av 22 elever har slutat innan de börjar nian = 59 %
Annaskolan, Hedemora 2005-2012
Tvåan till nian 2005-2012
3 av 10 har slutat innan de börjar fyran = 30 %
4 av 10 har slutat under de första sex åren = 40 %
5 av 10 har slutat innan de börjar nian = 50 %
(för liten klass i ettan 2005, därav tvåan – nian)
Lunds Waldorfskola
Ettan till nian 2005-2013
Ingen slutar innan de börjar fyran
5 av 13 har slutat under de första sex åren = 38 %
Ingen mer slutar under högstadiet
Umeå Waldorfskola
Ettan till nian 2005-2013
2 av 17 slutar innan de börjar fyran = 12 %
4 av 17 har slutat under de första sex åren = 23 %
6 av 17 har slutat innan de börjar nian = 35 %
I de klasser som började ettan 2005 och som slutade nian våren 2014 hade 27 procent av eleverna slutat under de första tre åren. Nära hälften av eleverna – 48 procent – hade successivt slutat under de första sex läsåren. På några skolor slutade många elever redan efter ettan eller tvåan.
