I Faktum #173 (Sanna Bråding på framsidan) berättar vi hur bostadsbristen har uppkommit och hur det kommer sig att det finns så få hyresrätter, framför allt hyresrätter med rimliga hyror. Vi har också frågat representanter för samtliga riksdagspartier vad de vill göra åt bostadsbristen. De flesta svar kom in i tid, men tre kom in för sent för att vi skulle hinna få med dem i tidningen. De publiceras i stället här. För att ta del av reportaget samt övriga politikersvar, sök upp en Faktumförsäljare och köp en tidning.

Peter Eriksson (mp), bostads- och digitaliseringsminister

Påstående: Bostadsbristen i Sverige har blivit allt större och beskrivs på många håll som en kris, framför allt i storstadsregionerna. Det som framför allt saknas är billiga hyresrätter där hushåll med låga inkomster har råd att bo.

Håller du med om påståendet?

Jag håller med om att det inte finns tillräckligt många hyresrätter till rimliga hyror i Sverige idag.

1. Hur ska Sverige få fler billiga hyresrätter?

Jag har för inte så länge sedan presenterat investeringsstödet som är en del av regeringens bostadssatsningar. Det är 11,3 miljarder under mandatperioden som ges som stöd för byggandet av hyresrätter och studentbostäder, och där det sätts ett maxtak på hyran. Ett villkor för att kunna få investeringsstöd är att man inte ställer orimligt höga inkomstkrav på de bostadssökande, det ska räcka med att man har möjlighet att betala hyran. I november tillsatte regeringen en utredning som ska se över modellen för hyressättning för att undersöka om den kan förbättras så att fler hyresrätter byggs och sedan tidigare finns en utredning som fokuserar på hyresgästernas ställning. En annan viktig sak är att det industriella byggandet kan öka, för då kan man också sänka byggkostnaderna.

2. Bör kommunerna se till att det byggs hyresrätter med ett tak för hur hög hyran kan bli?

I Sverige har vi en generell bostadsmarknad för alla där kommunerna har bostadförsörjningsansvaret och med ett ökande underskott på bostäder för personer som inte har höga inkomster eller stora förmögenheter anser jag att fler kommuner bör arbeta mer aktivt så att fler bostäder byggs till rimliga hyror. Ett exempel på en kommun som försöker hitta nya vägar är Göteborg.  För tio år sedan infördes en undantagsregel i hyreslagen om s.k. presumtionshyra i syfte att stimulera nybyggnation av hyresrätter. Regeln innebär i korthet att fastighetsägaren och en hyresgästorganisation i en förhandling kan komma överrens om att hyran för en nybyggd lägenhet ska anses som skälig under en period om 15 år. Överenskommelse om presumtionshyra har i de flesta fall inneburit en högre hyra i nyproduktion men kan också tillämpas för att komma överrens om en hyra som är lägre än bruksvärdeshyran. Göteborgs kommun använder sitt markinnehav genom att i inbjudan till markanvisning bl.a. ställa krav på hyrestak för en del av bostäderna under en begränsad tid, dvs. 15 år. Jag säger inte att alla kommuner ska göra som i Göteborg i det här fallet, däremot att kommunerna ska ta alla möjligheter att få fram bostäder som betydligt fler än i dag kan hyra. Vi ser från regeringens sida över systemet med presumtionshyra nu.

3. Vad bör staten göra?

Det finns tyvärr inte en enda och enkel lösning på problemet att vi både har en total brist på bostäder i stora delar av landet och en brist på hyresbostäder, inte minst med hyror på en rimlig nivå i förhållande till många hushålls inkomster. Utöver de åtgärder som jag redan nämnt behövs det därför många olika åtgärder som sammantaget kan få effekt på längre sikt. Vi försöker därför vända på varje sten som kan göra det billigare att bygga. Det handlar om tillgången till byggbar mark, planprocessen i alla dess delar, konkurrensen inom byggsektorn och byggmaterialindustrin, tillgången till den arbetskraft med olika kompetenser som behövs för att bostadsbyggandet långsiktigt ska fortsätta på en tillräckligt hög nivå.                                                            

4. Hur bor du själv? (Villa, bostadsrätt, hyresrätt).

Jag bor på en mindre gård i Kalix kommun i Norrbotten.

Robert Hannah (L)

Påstående: Bostadsbristen i Sverige har blivit allt större och beskrivs på många håll som en kris, framför allt i storstadsregionerna. Det som framför allt saknas är billiga hyresrätter där hushåll med låga inkomster har råd att bo.

1. Håller du med om påståendet?

Ja, vi har en krisartad bostadsbrist, och den har spridit sig till större delen av landet. Men för att angripa problemet på allvar måste man gå till botten med orsakerna. Det är brist på bostäder för att vi har en hyresreglering som inte fungerar och plan- och byggregler som försenar, fördyrar och försvårar byggande. Bostadskrisen handlar inte bara om hyresrätter, och nya bostäder är dessutom dyrare än äldre. Därför är frågeformuleringen alldeles för enkel. De 700 000 bostäder som behöver byggas de närmaste åren är bostäder av alla slag – hyresrätter, ägarlägenheter, bostadsrätter och småhus.

2. Hur ska Sverige få fler billiga hyresrätter?

Den svenska marknaden för hyresrätter fungerar inte. Hyresregleringen gynnar dem som redan har ett hyreskontrakt, på bekostnad av den som letar någonstans att bo. På samma sätt är vinnaren i bostadskön inte den som står utanför bostadsmarknaden, utan den som redan har en bostad och har samlat på sig många års kötid.

3. Bör kommunerna se till att det byggs hyresrätter med hyrestak?

Detta är en klassisk outsider/insider-fråga, och vinnaren i dagens system är insidern. Det vill jag och Liberalerna ändra på. Vi vill stimulera byggandet av nya hyresrätter genom fri hyressättning. Bruksvärdessystemet för lägenheter som redan finns ska ändras så att bostadens läge och hyresgästens egna val och önskemål får större genomslag. Då ökar rörligheten och fler kan komma in på bostadsmarknaden som i dag står utanför.

4. Vad bör staten göra?

Byggreglerna ska förenklas och konkurrensen öka så att priserna kan pressas. Det är orimligt att det är mycket dyrare att bygga i Sverige än i jämförbara länder – till exempel ligger våra byggkostnader 19 procent över Finlands, som har precis samma klimat och bostadsstruktur som vi.

För att alla ska kunna hitta en bostad behövs självklart ekonomiskt stöd i vissa fall. Vi i Liberalerna vill ge det stödet direkt till hushållen med låga inkomster, så att de har råd att bo. Det är mer träffsäkert och rättvist med bostadsbidrag, som går direkt till hyresgästerna, än regeringens dyra byggsubventioner som går till byggföretagen och byggherrarna.

5. Hur bor du själv? (Villa, bostadsrätt, hyresrätt).

Jag själv bor i en bostadsrätt i Göteborg – eftersom jag inte stod i bostadskön när jag flyttade hem till Göteborg så fanns det inget annat alternativ än att köpa.

Roger Hedlund (SD)

Påstående: Bostadsbristen i Sverige har blivit allt större och beskrivs på många håll som en kris, framför allt i storstadsregionerna. Det som framför allt saknas är billiga hyresrätter där hushåll med låga inkomster har råd att bo.

1. Håller du med om påståendet?

Jag delar bilden av ett behov av fler billiga hyresrätter och att det idag är en stor bostadsbrist.

2. Hur ska Sverige få fler billiga hyresrätter?

Kommunerna behöver utforma upphandlingarna för byggande av bostäder så att fler mindre byggbolag kan vara med och konkurrera. Det krävs en framförhållningen i befolkningsökningen, med de senaste årens höga invandring kopplad till för få byggda bostäder har skapat stor bostadsbrist.

3. Bör kommunerna se till att det byggs hyresrätter med hyrestak?

Nej vi tror att detta skulle försvåra för byggandet generellt. Däremot kan man jobba med en rad olika åtgärder för att minska kostnaden för byggandet av bostäder.

4. Vad bör staten göra?

En minskad byråkrati kring byggprojekt och stärkning av kommunernas kompetens för byggprocessen kommer minska kostnaderna, förenkla och snabba på processen. Ökad konkurrens mellan byggbolagen ska minska byggkostnaderna och därmed boendekostnaderna. En stärkning av de finansiell möjligheterna för att fler byggbolag ska kunna anta byggprojekt, den så kallade byggkreditiven.

5. Hur bor du själv? (Villa, bostadsrätt, hyresrätt).

Bostadsrätt sedan 1,5 år och före det 14 år i hyresrätt.